Jag trodde att när man säger något så menar man det, när man tittar någon i ögonen och säger något så menar man det. Om man inte kan hålla sitt ord bör man tala om det för den personen. Vad händer annars? Hur känns det då och hur påverkas man?
Många funderingar har jag. Känner mig så frustrerad i allt det här som händer. Nu får jag höra att kvinnojouren inte är välkommen längre. Det handlar om integritet säger han. Fnys!!! Tänk om dom aldrig hade varit med vid lämning och hämtning, då hade jag nog blivit anklagad för allt möjligt.
Det är några timmars resväg för hämtning och lämning. Mitt barn somnar i bilen på väg hem till sin pappa. Nu tycker han att jag ska hålla henne vaken hela resan. Han kommer med kritik men inte någon lösning....som ALLTID!!!
Hur är det då med mat känner jag rent spontant. När barnet kommer till mig på fm så har hon hunnit ätit glass och kakor i bilen. Hon är hungrig och äter alltid frukost hos mig. Vad säger det då. Jo att han inte har rutin på att barn behöver mat och näring.Han har aldrig haft det med sitt äldre barn och kommer aldrig ha det heller.
De överdrivna gångerna när han lämnar, tvingar barnet att krama, håller fast som om barnet ska vara borta i flera veckor. Barnet skjuter ifrån sig honom men han håller kvar. Han låter inte barnet gå till mig som hon vill. Likaså när jag lämnar. Hans fru som överdriver när hon säger hej. Jag sa faktiskt till henne en gång att hon ska komma ihåg att barnet är mitt. Men så gör väl en person som kan psykologi. Båda jobbar ju inom det yrket. Blir bara så frustrerad när ingen tror mig. Socialen...my ass!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar