Tingsrätten klar

Det känns som om jag har blivit lättare. Man säger "som en sten som lyfts från mitt bröst" när något lättat mentalt för en.Jag  kan handen på hjärtat säga att precis så känner jag. 

Tyngden som fanns konstant tryckt mot mitt bröst är mer eller mindre borta. 

Vi har varit till Tingsrätten och lagt fram bevis, haft vittnen mm. Han har gått med på att dela sommaren samt alla lov. DET kan han aldrig ta tillbaka så mitt umgänge oavsett hur boende och umgänge ser ut, kan aldrig ändras!!! Jag hoppas att domaren och nämndemän såg honom för vad han är. 

Jag får mer tid med min barn. Precis som hon vill. Mitt barn saknar mig och hon säger det ofta till mig. 

Om 3 veckor kommer domen. 

Jag vet att mitt barn aldrig flyttas till mig, oavsett mina bevis mot honom. Jag känner trots allt att då får jag mer än nu i alla fall. Jag måste acceptera att det kommer en dag då mitt barn förstår sanningen. Det kommer en dag då hon kommer fråga mig och jag kommer att tala sanning. Jag måste lära mig att leva med att min dotter inte bor med mig. 

Det är skit tufft. Mentalträning.... Efter det här kommer INGEN att kunna psyka mig mentalt. Jag kommer bara le tillbaka. 

Jag är stark. Jag vill aldrig glömma den här resan. Den bär jag med mig, den smärta jag haft i 3 år är min. Den vill jag aldrig glömma. Glömmer jag kommer jag att tappa en del av mitt liv. 

Jag ska ta den här resan och göra något med den, med min erfarenhet kan jag hjälpa andra. 

Idag är jag stark

Tack för att du läser mitt liv!