Nu börjar det

Tänk dig att efter varje umgänges tillfälle alltid få sms om något anklagande. Det kan vara att inte få tvätta kläderna till att sätta upp håret i en tofs. Allt du kan tänka dig. Och det sorgliga är (för dom) är att dom gräver sin egna grop. Jag svarar inte eftersom det är precis det dom vill. Jag försöker lägga det åt sidan i mig och påminna mig att det är bara deras sätt, att det är så här dom är. Det är inget personligt, det kunde vara någon annan som dom bråkade med. 

Jag träffar mitt barn varannan helg och vi har det så underbart. Syskonen älskar varandra och vi skrattar och har så otroligt kul tillsammans. 

Det som är viktigt för mig är att aldrig snacka skit om pappan eller hans fru inför mitt barn. Oavsett vad jag får höra från mitt barn. 

Så får man aldrig göra. Jag tror att när barnet är äldre och kan förstå handlingar då kan man svara mer på frågor. 

Jag har växt i allt det här. Jag har kommit  till ett nytt kapitel där jag har landat och känner mig mer säker i mig själv. Som jag sa till en vän igår ; jag kan idag prata om allt utan att gråta. Jag har inte "brutit ihop" på länge. Jag känner mig stark!!

DET är en stor grej för mig. Har har fått lite distans. Jag tar inte åt mig så mycket som jag gjorde förut. Jag vet mitt mål och jag är målmedveten idag. 

Kram till er alla